Patient's Best Interest at the Heart of Conservative Esthetic Dentistry​

Tankar om tillbakahållen, försiktig (”conservative”) behandling var en av grundförutsättningarna bakom de föreslagna rekommendationerna för estetisk tandvård som togs fram under tidigt 1980-tal. I inledningsskedet hävdades att tandläkare inte skulle behöva behandla tänderna så mycket för att åstadkomma en estetisk förändring, och de nya estetiska materialen skulle i stort sett efterlikna emalj.​

En artikel av Dr Michael R. Sesemann, Omaha, Nebraska, USA

Sedan inträffade det som ofta händer i en kommersiellt driven kultur. När samhället började värdesätta estetiska normer underblåste allmänhetens krav på estetisk tandvård en kraftigt ökad tillgång i slutet av 1900-talet. I arbetet med att tillgodose efterfrågan tog sig vissa praktiserande tandläkare friheten att utvidga, förbise eller helt enkelt nonchalera de normer och riktlinjer man inledningsvis haft om konservativ estetisk tandvård. Följaktligen blev ansvarsfull tandvård något man tänkte på i efterhand, efter en känslobetonad marknadsföring – exempelvis ”snabb tandreglering” – och andra beslut som drevs fram av ekonomiska intressen.

Så här i början av 2015 är tendensen uppenbarligen ”tillbaka till framtiden”, där teknologiskt avancerat tandmaterial visar vägen för dem som återställer tänder. Tandläkare och tandtekniker har en till synes oändlig uppsättning produkter och behandlingar att välja mellan. När det gäller total munrehabilitering eller kosmetisk tandvård arbetar praktiker tillsammans tvärdisciplinärt för att minimera risken att frisk mänsklig vävnad ska gå förlorad. Tandreglering måste användas som ett hjälpmedel för tandläkare så att återställande behandlingar blir så konservativa som möjligt. 

De möjligheter som finns idag inom material och tekniker är imponerande, men det finns ingenting i klinikerns utrustning som fullständigt liknar de strukturella egenskaperna hos emalj–dentingränsen. Emalj–dentingränsen är ett fantastiskt bevis på biologisk ingenjörskonst som tandvården helt enkelt ännu inte kan framställa på syntetisk väg. I själva verket måste emalj ges den respekt det förtjänar, och kliniker ska faktiskt ha övertygande skäl för behandlingar som går djupare än emalj–dentingränsen i en frisk, tidigare minimalt behandlad tand.

Kliniker måste se till att konservativ tandvård prioriteras i den vardagliga verksamheten. Om alla hjälps åt kan tandläkare vara säkra på att ansvarsfull, konservativ estetisk tandvård står stark och tenderar att gå i rätt riktning.

Fotnot:

Patient’s Best Interest at the Heart of Conservative Esthetic Dentistry skrevs i original i tre avsnitt. Texten ovan är Dr Michael Sesemanns kapitel

Övriga författare är:

Elizabeth M. Bakeman, DDS
Gästprofessor, Kois Center, Seattle, Washingon, privatpraktik, Grand Rapids, Michigan

Ronald E. Goldstein, DDS
Klinisk professor i munrehabilitering, Georgia Regents University College of Dental Medicine, Augusta, Georgia, privatpraktik, Atlanta, Georgia

Michael R. Sesemann, DDS
Privatpraktik, Omaha, Nebraska